En dag att minnas de som gått bort...

Kanske en konstig rubrik idag, Men idag är just den dagen, som man kanske tänker lite extra....

Många går idag till kyrkogården och tänder ett ljus.

Ser ut att bli en fantastisk dag idag...lite kallt, men strålande sol.

Vad skall jag göra idag då?

Om en stund skall Yo och jag åka till kusten och till lilla mamma.

Vi skall sen när det börjar att skymma åka till kyrkogården och tända ett ljus. Var som sagt inbjudna till kyrkan..men dit går vi inte.
Tycker att ljust detta med att tända ett ljus är ngt bara för dom närmaste!

Kan inte låta bli att tänka...eftersom pappa finns med mej varje dag......
Hur har han det...sitter han där i sin himmel och tittar ner på oss..?
Eller är han närvarande på ngt annat sätt?

Tänk det är inte så länge sedan som han dog, och ändå...känns det som om det var sååå länge sedan.

Pratade just om detta med Susanne igår, och hon sa att precis så kände hon också....

Just detta att inte ses...inte prata...att han inte finns, där han alltid har varit...är jobbigt.

Som nu när vi kommer ut till mamma.
 
Är ju van vid att lilla pappa...antingen stod på parkeringen...el att han mötte oss direkt när vi öppnade ytterdörren.

Men så är livet....och på ngt konstigt sätt...går allt vidare precis som förut....trots att en fattas i familjen...och tur är ju det...!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0